Lösningsfokuserade Psykologtjänster & Utbildning

Lösningsfokus

Den lösningsfokuserade modellen utvecklades ursprungligen av Steve de Shazer och Insoo Kim Berg och teamet vid Brief Family Therapy Cener (BFTC) i Milwaukee USA, på 1980-talet (De Shazer, 1988, 1991, 1994: de Shazer and Berg, 1992). BFTC utvecklade den lösningfokuserade modellen med influenser från Milton Ericksons Hynosterapi (som även har inspirerat modern idrottspsykologi) och The Mental Research Institute i Palo Alto (MRI) som utvecklade brief therapy. Lösningsfokus är idag en evidens baserad metod med gott forskningsstöd inom en rad behandlingsområden både i kliniskt patient arbete (tex vid missbruk, vid depression, familje och relations problem);  i arbetet med skolor och klassrumsmiljö; i icke-kliniskt förändringsarbete stöd och coaching; och organisationer och ledarskap.

Lösningsfokus och problemfokus – två sätt att se på problem

Lösningsfokus handlar om ett speciellt sätt att förhålla sig till problem och svårigheter. Det går inte att leva utan att stöta på problem, det är ofrånkomligt. Men vi kan påverka mycket genom sättet vi hanterar problem. Det vanligaste sättet kan vi kalla problemlösning. Hur det fungerar hörs på namnet: fokus ligger på hur man kan lösa problemet. Problemlösning utgår från att det bästa sättet att lösa problemet är att förstå det. Kan vi lista ut hur problemet upp- stått och vad som orsakar det så kan vi utifrån det hitta en strategi för att lösa det. På det sättet kan vi bli av med det som plågar oss och vi slipper därmed problemet. Problemlösning är en viktig och nödvändig del i många situationer.

Men det finns ett annat sätt att tänka – fokusera på vad vi vill uppnå istället för vad vi vill slippa. Detta sätt kallas lösningsfokus. Istället för att förstå hur problem uppstår så försöker vi förstå vad vi vill, vad som redan fungerar och vad vi kan göra i praktiken för att uppnå det vi önskar. Med andra ord lägger vi fokus
på att identifiera och utforma bättre sätt att agera. Istället för att försöka ta bort problemet först, och sedan bygga upp det som är bra så går vi direkt på lösningen. Att utveckla lösningar kan i bästa fall leda till att problemen automatiskt avvecklas. Om problemet är ”bråk”, så är ”att vara sams” ett sätt att eliminera problem- et. Är vi sams, så kan vi inte samtidigt bråka. Vet vi dessutom hur vi skall göra.

för att fortsätta vara sams även när det uppstår konflikter, och hur vi kan återgå till att vara sams även när vi hamnat i ett bråk, då har vi börjat uppnå en stabil lösning. Att identifiera och sedan göra mer av det som fungerar är grunden i ett lösningsfokuserat arbetssätt.

En kort bakgrund och historia

Många människor har varit delaktiga i framväxten av det lösningsfokuserade arbetssättet. Men kanske viktigast är den grupp av terapeuter, praktiker och forskare som ingått i teamet vid Brief Family Therapy Center i Milwaukee, USA. Här kan man säga att det lösningsfokuserade arbetssättets vagga ligger. Steve de Shazer och hans fru Insoo Kim Berg ledde här en grupp av praktiker och teoretiker som kombinerade sina erfarenheter av interaktionella och systemiska terapimodeller och angreppssätt i en intellektuell och praktisk smältdegel. Från en bas som inkluderade influenser från terapeuter som Milton Erickson och John Weakland, och teoretiker som Gregory Bateson och filosofer som Ludwig Wittgenstein växte den lösningsfokuserade terapin fram.

Som terapiform spreds lösningsfokus över världen och fick starka fästen i norra Europa, inte minst i Sverige och Finland. Redan från början sipprade metodiken ut från terapirummen till annat socialt arbete, bland annat gruppbehandling för långtidssjukskrivna, företagsledning, organisationsutveckling och arbete med ungdomar i skolan och på fritiden. Idag är det betydligt fler människor som jobbar med lösningsfokus som en övergripande förändringsmetod eller förhållningssätt, än som arbetar med strikt lösningsfokuserad terapi. Metoden är fortfarande i dynamisk utveckling och nya tillämpningar och användningssätt presenteras. Attentions ungdomsprojekt är en ny och spännande del i detta utvecklingsarbete.

Resursaktivering

Hur hjälper lösningsfokus en person att utveckla sina lösningar? Ett svar är att lösningsfokus fungerar som en resursaktivering. Vi försöker aktivera, mobilisera och stärka de mentala resurser som behövs för att tänka klart, tänka hoppfullt, tänka realistisk och tänka nytt. Problem leder lätt till motsatsen: resursblockering. När vi står öga mot öga med problem och bekymmer är det lätt att bli stressad, orolig, nervös eller irriterad. Stress stänger faktiskt ner många av våra mentala resurser. När vi är rädda, arga, skamsna eller oroliga tolkas det av nerv- systemet som ett hot, vilket leder till att vårt långsiktiga tänkande hämmas till förmån för försvarsmekanismerna: fly, fäkta eller frys. Detta är alldeles utmärkt när vi står inför verkliga faror, men så är ofta inte fallet.

Stress kan med andra ord förvärra en del problem som många tonåringar har,
i synnerhet de med NPF. Sådana problem kan vara svårigheter att till exempel tänka ”på bredden”, det vill säga att se sitt beteende ur andra perspektiv än sitt eget, eller att tänka ”på längden”, som att se de långsiktiga konsekvenserna av sitt handlande. Svårigheter med impulskontroll bidrar till bristande bredd- och längdtänkande. Den kortsiktiga vinsten av ett beteende tar fokus från det lång- siktiga målet. Mer stress kan leda till ytterligare minskad impulskontroll. Ciga- rettrökning, småätande, att i vredesmod säga sådant man inte menar är vanliga exempel på bristande bredd- och längdtänkande. Att skjuta upp saker på fram- tiden, det som på ett vetenskapligt språk kallas prokastinering, är ett annat exempel. Vi kan skjuta upp saker som att diska, ta en motionsrunda, betala räkningar, göra läxor och istället göra någonting som är trevligare för stunden.

Vi kanske också väljer att inte göra något alls. Den behagliga effekten nu som uppstår när man låter bli att ta tag i det som är lite jobbigt, får övertaget över den behagliga effekten senare efter att ha klarat av det. Med ett kortsiktigt tänkande är de omedelbara effekterna av att göra något överbetonade i vår föreställning. Det blir svårt att väga för- och nackdelar eftersom de långsiktiga effekterna av våra beteenden är otydliga, vaga, eller till och med osynliga för oss. Alltså gör vi det är vana vid, det som faller oss in, det som vi alltid brukar göra, eller det som är bekvämt.

Att inte göra läxor, aldrig komma igång att motionera eller missköta sina räkningar eller att inte bete sig som ”man bör göra” skall inte bara ses som en karaktärsbrist eller ett moraliskt problem, som man kan ”skärpa sig” ur. Istället kan det ses som att det neurologiska eller mentala maskineri som behövs för att tänka långsiktigt eller brett inte är optimalt aktiverat och kanske dessutom hämmat av stress och negativa emotioner. Vi saknar tillgång till de resurser vi behöver för att fatta beslut som är bra för oss, och styra våra liv i den riktning vi önskar.

Personer med ADHD och andra NPF kan också ha specifika svårigheter med dessa så kallade exekutiva funktioner. Personer med NPF kan också ha svårigheter att se saker ur andra personers perspektiv, eller att föreställa sig hur andra tänker och känner. Svårigheterna riskerar också att förvärras av stress, ångest, och nedstämdhet.

Lösningsfokuserad metodik kan här vara extra användbar eftersom man kan min- ska stress och arbeta med problemen samtidigt som man gör det på ett sätt som är anpassat i både kommunikationsstil och metodik till den vi arbetar med.

Lösningsfokus är anpassat efter det unika i varje situation och personens unika styrkor och svagheter. Många av delarna i lösningfokus bidrar också till att aktivera de mentala resurser som kan blockeras eller hämmas av stress, exempelvis långsiktigt tänkande och förmågan att väga olika alternativ.

Lösningsfokus eller problemfokus?

Innan vi går vidare vill jag betona att jag inte anser att lösningsfokus helt ersätter problemfokus. Arbetssätten kompletterar varandra. Vissa situationer hanteras bäst med problemlösning, andra bäst med lösningsfokus, och de flesta med en kombination. Lösningsfokus har dock den fördelen att det inte är mycket som kan gå fel, och det är liten risk att man ställer till med skada.

Problemlösning kräver större noggrannhet. Har vi ställt fel diagnos, riskerar vi att sätta in overksamma eller skadliga åtgärder. Lösningsfokus å andra sidan, går ofta bra att använda även utan rätt diagnos eller bedömning. Detta gör lösnings- fokus till ett bra val för osäkra eller komplexa situationer. En risk med fokus på problem är att man kan skapa en dyster stämning. Med för mycket oro och känsla av kontrollförlust kan problemen, tvärtemot vad vi önskar, stärka sitt grepp.

Vi kan motverka detta genom att belysa resurser, styrkor, målsättningar och ambitioner. Detta innebär att det kan vara användbart att komplettera med ett lösningsfokuserat perspektiv även när man använder problemlösning.

Lösningsfokuserat förhållningssätt – sju grundprinciper

Det lösningsfokuserade förhållningssättet kan ses som ett antal principer som försöker beskriva ett sätt att tänka, och ett sätt att närma sig problem, svårigheter och utmaningar i livet. De övergripande idéerna är att göra mer av det som fungerar och att fokusera på det man vill uppnå snarare än det man vill slippa.

I del två går vi igenom förhållningssättet i sju kapitel, ett för varje grundprincip. Vi går igenom tankarna bakom och ser hur varje princip formar våra samtal. Varje princip kan stå för sig själv och sättas i arbete var för sig, även om de bildar en helhet. Du behöver alltså inte behärska alla principerna för att börja, du kan börja med det som känns mest bekvämt eller mest intressant.

      Låt oss titta på en översikt:

1. Gör mer av det som fungerar och bygg vidare på det – det händer alltid något användbart någonstans
Finns det problemmönster finns det också må-bra-mönster. Det händer alltid något användbart någonstans. Leta upp det dolda må-bra-mönstret, reflektera över det och dra sedan nytta av det.

2. Översätt problem till målsättningar: fokusera på det man vill uppnå, snarare än det man vill slippa
Ett problem är något vi vill slippa. En målsättning är något vi vill uppnå och kan sikta på. Att slippa något, inte göra något eller sluta göra något är inte egentliga mål. Lösningsfokus bygger på att flytta uppmärksamheten från problemet till lösningarna.

3. Använd styrkor för att hantera svagheter
Man kan bara hantera sina brister med hjälp av sina styrkor – det finns inget annat sätt. Du hittar ofta en persons styrkor i det de tycker om att göra – utforska noggrant hur de gör och hur de lärt sig. Tänk också på att det som ser ut att vara ett problem i ett perspektiv kan ibland styras om och förvandlas till en resurs ur ett annat perspektiv. Tvångsmässighet kan bli principfasthet. Impulsivitet kan
bli kreativitet.

4. Bygg på möjlighetstänk och sikta på önskade lägen
Det är det uppnådda målets effekter och resultat som motiverar, inte målet i sig. Fråga dig vad som blir möjligt när det önskade läget är uppnått. Att ta ett tanke- språng till hur det ser ut efter målet är uppnått och utforska hur det ser ut då, leder ofta till nya insikter om hur man kan ta sig dit. Detta kallar jag möjlighets- tänk.

5. Aktivera andras egna tänkande istället för att tänka åt dem
Att tänka åt någon är att ta ifrån dem en möjlighet att lära sig. Frågor som vidgar och förlänger perspektivet gör att man kan tänka längre och bredare. Man får
då också bättre idéer om nuet, vad man vill uppnå, vad man kan göra och vilka beslut man behöver ta.

6. Små steg leder längre
För att komma närmare en målsättning eller ett önskat läge tar vi ett steg. Ordet steg betyder här för (1) ett läge eller ett minimål: hur det ser ut när det är aningen bättre och (2) vad man kan göra för att det skall bli bättre, det vill säga en aktivitet eller en handling. Ett bra steg är hellre för litet än för stort.

7. Spåra upp och stabilisera förändring
Det finns nästan alltid små saker som är bättre – men vi måste lyssna och titta noga för att hitta dem bland problemen. Problem är högljudda och förändringar lågmälda. Genom att hitta små förändringar och utforska hur personer lyckades åstadkomma dessa, hjälper vi personen att hitta rötterna till förändring inuti sig själv. När vi sedan stabiliserar och befäster dessa rötter genom uppmärksamhet, frågor och beröm kan en person bli sin egen bästa resurs och hämta kraft från sin egen källa.

 

Logga in här

You are not currently logged in.








» Lost your Password?

Kursanmälan

VIDEOS

Kontakta oss

Beställ Bok

9163777096.jpg

Vi är medlemmar av IASTI och fyller internationella kvalitétskriterier för utbildning i lösningsfokuserad metod
logga-kopia

Powered by WishList Member - Membership Software